Så efter att jag trodde att han hade blivit kär i henne kände jag att han skulle bli min, att han var någon att kämpa för. 
Jag tog mod till mig och drog honom år sidan en dag och frågade honom bar vad han höll på med, varför ville han inte vara med mig och vad hade hom som inte jag hade. Eftersom han inte fattade någon av vad jag sa förståd jag att det hon hade sagt bara var ord, inget att lita på. 
 
Så jag frågade honom där och då om han ville vara min. Det ville han och vi blev ett par, vi blev vänner på facebook och sedan så.. ja vi gjorde facebookgrejen. 
Han var inte sen med att ringa, eftersom allting hade gått så fort. Jag tänkte också att allting gick så fort, men just då var det inget jag tänkte på. 
han frågade om killen med blåa ögon var anledningen till att vi inte var ett par längre, jag sa att hans teori var löjlig och sa att han inte skulle by sig, att det inte var hans ensak. För så var det tyckte jag.
 

Kommentera

Publiceras ej