En dag bar jag jumpsuit. Sedan gick jag på Poetry slam. Le fun!

Ska det bli molnigt idag?

Det är lite jobbigt just nu. I veckan ( tandlös och jävligt, men det tar vi senare) fick jag reda på att jag kom in. Jag kom alltså in på det enda som var det viktigaste, som betydde en jävla massa för mig.

Att komma in där.. Alltså ni fattar inte, det var typ the final sign. Jag ska- nej MÅSTE bli designer. Jag måste bli den största och fetaste jävla designern som går i ett par skor.
Det är även därför som jag har en klump i magen. Det har blivit en press på mig. Dels för att det som det alltid gör, handlar om en massa pengar och att jag har noll självförtroende.

Jag vet varför jag vill göra så mycket hela tiden. Varför jag vill bli copywriter och designer. För att jag inte vill misslyckas. Har jag fler val att välja mellan så lär det ju bli omöjligt. Visst?

Och är jag mer så visar det även på att jag är sjukt ambitiös. Sjuk ambitiös= mer respekt och ett erkännande.

Vad kag vill säga helt enkelt är att jag hellre dör än misslyckas.

Jag vet att det var en månad sedan jag var där och att jag har gjort loads of stuff sedan dess. Men vi tar Berlin först!

1.festerier
2.två små öl som ville drickas upp!