Jag ber om ursäkt för alla felstavningar i dessa inlägg men jag har mest bara skrivit ner dem snabbt för att det liksom har blivit som en flod när man har skrivit. Mina veckor här i Stockholm är snart slut och jag vet inte hur jag känner inför det. Jag tror jag vill stanna här, även om jag inte har utforskat så mycket som jag ville men nu vet jag hur jag tar mig till olika ställe, nästa vecka får jag två dagar med expedition.
 
i helgen bara en. Ikväll ska jag dansa spm fan och bars vars fancy, det är min fucking plan. Dansa till Kanye och vara glad.
 
 
Ibland undrar jag vart min gräns går. Ibland undrar jag om jag bryr mig alls. Jag vill allas bästa, så mycket att jag inte vet vem jag är längre.
 
Jag villar bort mig bland, "Ja" och "Nej". När jag säger ifrån blir folk rädda. Jag blir rädd för jag vet inte vart min gräns går. Så det är bäst för mig att fortsätta säga "Ja" eller "Nej". 
 
Det är som en fusion med mig.